Avtal om växelvis boende: schema, kostnader och barnbidrag

Varannan vecka, ofta skrivet 7/7, betyder en hel vecka hos var och en av er. Det blir två byten på två veckor. Det är lätt att planera, men barnet är borta från den ena av er en vecka i taget.

2-2-3 betyder två dagar hos den ena, två hos den andra och sedan fredag till söndag hos den första. Veckan efter byter ni plats. Det blir sex byten på två veckor, så barnet är aldrig mer än tre dagar från någon av er. Nackdelen är fler byten och mer packning.

2-2-5-5 ligger mittemellan. Den ena har alltid måndag och tisdag, den andra alltid onsdag och torsdag, och helgerna växlar så att det blir fem dagar i sträck. Det blir fyra byten på två veckor, och fasta veckodagar gör det lättare att planera träningar.

Alla tre ger sju nätter var på två veckor. Ju yngre barnet är, desto bättre brukar kortare perioder fungera, så 2-2-3 är vanligt för små barn. Skriv vilket schema ni valt och från vilket datum det gäller.

Byter ni på fredag börjar varje period med en helg, och barnet hinner landa i det nya hemmet innan skolveckan börjar. Byter ni på måndag kan bytet ske via förskolan eller skolan, och helgen blir en lugn avslutning hos den förälder barnet redan är hos.

Att byta via förskolan eller skolan fungerar bra på vardagar. Den ena lämnar på morgonen och den andra hämtar på eftermiddagen. Då slipper barnet ett avsked i dörren, och ni behöver inte ses vid varje byte.

Sker bytet på lov eller en annan dag utan skola, skriver ni klockslag och plats, till exempel söndag kl. 18 hos den som tar över. Skriv också vad som följer med barnet: idrottskläder, läxor, mediciner och pass.

Vardagskostnaderna betalar den som har barnet just då: mat, boende, hygien och vanliga utflykter. På så sätt bidrar ni båda till barnets försörjning.

I ert avtal om kostnaderna skriver ni det som inte hör till en viss period: avgifter för fritidsaktiviteter, vinterjacka och vinterskor, mobiltelefon och abonnemang, glasögon, tandställning om ni får betala för den, barnförsäkring, cykel och skidor. Skriv också att ni ska vara överens innan någon köper något dyrt eller anmäler barnet till en ny aktivitet.

Enligt föräldrabalken ska ni ta del i barnets kostnader var och en efter er förmåga. När Försäkringskassan och domstolar räknar på förmågan utgår de från överskottet, alltså det som blir kvar av inkomsten efter egna levnads- och boendekostnader. Med ungefär lika inkomster är hälften var enklast. Är skillnaden stor kan ni som en förenkling dela efter inkomst efter skatt.

Anta att du tjänar 20 000 kronor i månaden efter skatt och den andra föräldern 30 000 kronor. Delar ni efter inkomst står du för 40 procent och den andra föräldern för 60 procent. Kostar fotbollen 2 400 kronor om året betalar du 960 kronor och den andra föräldern 1 440 kronor. Räknat på överskott får den som tjänar mest oftast en ännu större andel.

Bestäm också hur ni betalar tillbaka till varandra, till exempel att den som lagt ut pengar skickar kvittot och får tillbaka den andras del inom 30 dagar.

Barnbidraget är 1 250 kronor i månaden per barn. Är barnet fött 1 mars 2014 eller senare och ni har gemensam vårdnad delas det lika, alltså 625 kronor var, om ni inte tillsammans har anmält att en av er ska få hela. Med två barn får ni då 1 325 kronor var i månaden, eftersom även flerbarnstillägget på 150 kronor delas.

För barn födda före 1 mars 2014 gäller äldre regler så länge ingen av er har gjort en ny anmälan. Då får oftast mamman hela barnbidraget.

Bor barnet växelvis kan ni anmäla till Försäkringskassan att barnbidraget ska delas lika. Är ni överens gör ni det tillsammans, och ändringen gäller tidigast från månaden efter att ni båda skrivit under. Annars kan en av er anmäla ensam. Då utreder Försäkringskassan var barnet bor, och den andra föräldern får två veckor på sig att svara.

Den som anmäler ensam behöver kunna visa att barnet troligen bor växelvis. Ert skriftliga avtal om boendet är ett bra underlag.

Oftast inte. Bor barnet ungefär lika mycket hos er båda betalar normalt ingen av er underhållsbidrag, eftersom ni försörjer barnet varannan period var.

Undantaget är när ekonomin skiljer sig mycket. Högsta domstolen slog 2013 fast att den förälder som har betydligt större ekonomiskt utrymme kan behöva betala underhållsbidrag även vid växelvis boende, om barnet annars inte får den standard det har rätt till (NJA 2013 s. 955). Försäkringskassan beskriver det så att barnet ska ha samma levnadsstandard hos er båda.

Det finns ingen fast formel. I praxis har bidraget räknats för den tid barnet bor hos den förälder som ska få pengarna. Ni kan också jämna ut skillnaden genom att den med högre inkomst tar en större del av de delade kostnaderna.

Kommer ni överens om ett fast belopp, skriv ett eget avtal om underhållsbidrag med två vittnen. Hur det går till står i guiden Avtal om underhållsbidrag: så skriver du det så att det håller.

Barnet kan bara vara folkbokfört på en adress, även om det bor lika mycket hos er båda. Folkbokföringen avgör vilken kommun som är barnets hemkommun, alltså den kommun som ansvarar för förskola och skola.

Sover barnet ungefär lika mycket hos er båda får ni själva bestämma vem av er barnet ska vara folkbokfört hos. En flytt ska anmälas till Skatteverket inom en vecka. Har ni gemensam vårdnad får den andra vårdnadshavaren sju dagar på sig att godkänna anmälan. Godkänner den inte, eller är ni inte överens, utreder Skatteverket var barnet ska vara folkbokfört, bland annat utifrån var barnet bor mest och var det går i förskola eller skola.

Bor ni i samma kommun har en grundskoleelev enligt praxis rätt till skolskjuts från båda hemmen (RÅ 2002 ref. 91), om villkoren för skolskjuts i övrigt är uppfyllda, till exempel att eleven går i den skola kommunen placerat den i. Bor ni i olika kommuner har Högsta förvaltningsdomstolen sagt att en grundskoleelev inte har rätt till kostnadsfri skolskjuts från hemmet i den andra kommunen (HFD 2014 ref. 34).

Lagens regel om att dela resekostnader gäller när barnet bor hos en förälder och träffar den andra, inte vid växelvis boende. Skriv därför in vem som kör, vem som betalar busskort eller bensin och vad som gäller om någon flyttar längre bort.

Parter och barn: era namn, barnens namn och födelseår, att ni har gemensam vårdnad och var barnen är folkbokförda. Schema: vilket schema, startdatum, bytesdag, klockslag och plats. Lov och högtider: jul, sommarlov, sportlov och födelsedagar. Ändringar: hur långt i förväg ni hör av er och att ni går till samarbetssamtal hos kommunen om ni inte kommer överens. Sist ort, datum och era underskrifter.

Pengar, i ett eget avtal mellan er: vilka kostnader som följer barnet, vilka ni delar och i vilka andelar, hur ni betalar tillbaka till varandra och att barnbidraget delas lika. Anmäl också delningen till Försäkringskassan, eftersom avtalet i sig inte ändrar utbetalningen.

Kontakta familjerätten i den kommun där barnet är folkbokfört. Där kan ni få hjälp att skriva avtalet utan kostnad, eller lämna in ett avtal som ni båda redan har skrivit under. Socialnämnden godkänner avtalet om det är förenligt med barnets bästa och frågorna är tillräckligt utredda. Därför vill familjerätten oftast prata med er båda, och ibland med barnet. Ett beslut att inte godkänna avtalet går inte att överklaga.

Hos Skrivklart kostar avtalet om boende och umgänge 99 kronor. Du väljer växelvis boende, fyller i schema, lov och hämtning och får ett avtal som är redo att skriva under och lämna till familjerätten. Kostnaderna ingår inte i det avtalet. Ska den ena betala underhållsbidrag finns även avtalet om underhållsbidrag för 99 kronor, där ni också kan skriva hur ni delar extra kostnader. Båda ingår i Familjepaketet för 149 kronor. Läs igenom texten noga innan ni skriver under. Den ersätter inte juridisk rådgivning.